april 24, 2012

När skärmen kommer fram ryker vettet...

Läste dagens inlägg av UnderbaraClara om sk bloggtjejers "överkänslighet". Det är nåt som händer när skärmen åker fram. Personer som aldrig behandlat andra respektlöst, skriver kränkande saker utan att ens reflektera över sitt sätt. Visst är det märkligt. Lite som när man var kär i skolan och skrev en hemlig lapp till den man gillade. Anonymt vågade man säga det man inte vågade annars. Lite gulligt var det ju då. Nu är det inget gulligt eller fint i just anonyma hatiska kommentarer, och inget fint i att hoppa på någon annan i skydd av sin skärm. Men det är samma princip, man vågar mer bakom skärmen. Man känner sig större, mäktigare. Det är synd, för samtidigt som man känner sig större och mäktigare så missar man oftast att se den andra personen, den man sårar och behandlar illa. O det är ju synd. Även om det är mest synd om mobbaren bakom skärmen, som med sin osäkerhet förstör för andra och inte tillåter sig växa som människa.