februari 28, 2012

För smart för att vara dum

Mannen slänger upp fodersäcken på huvudet och går iväg till bussen. Folk som går förbi tittar lite roat och förvånat. Hans reaktion på det är:
Jag struntar i om jag ser dum ut. Det finns dom i världen som är smartare än vad vi är.

Jag tänker: Underligt att det inte är vanligare att bära saker på huvudet här egentligen? Det är ju ganska skönt, jämfört med att gå krökt som en ostbåge, bärandes tungt på axlar.

Hellre smart än anpassad, det får bli dagens tanke.


februari 27, 2012

Återvinna smink

På tal om smink.
Jag somnar ofta med sminket på. Orka tvätta ansiktet på kvällen, liksom. Fördelen är att man dagen efter kan gå upp direkt från sängen och redan vara färdig.


 
Superfräsch och redo för nya äventyr! 

februari 24, 2012

Dagens tips

Ja, då var det dags för ännu ett av mina populära sminktips, för dig som vågar stå ut och söker det där lilla extra.

Steg 1. Applicera makeup.
Steg 2. Gå ut i och låt snöflingorna lösa upp mascaran till lagom mjuk konsistens.
Steg 3. Nys!


Färdigt!

februari 23, 2012

Efterlysning

Flunsan slog till här hemma som en slägga genom en frasvåffla. Vi hade inte en chans. Tre utslagna under en hel vecka. Sämst mår vi psykiskt, då vi fått genomleva den stora prövningen att vara instängda med varandra, en hel vecka. En socialt törstande kvinna, en aktiv man som tvingats ligga still och ett barn som ja...är ett barn. En prövning större än något annat!
Idag börjar det kännas bättre, men allt soffliggande gör kroppen stel och mör. Är det någon som vet var man beställer massagekatten? Behöver den snarast. Tack på förhand!



februari 22, 2012

Dags att banta!

Jag funderade precis på det här med fastan. Sen gick jag och och läste det HÄR inlägget på favvobloggen Karins Konstgrepp. Karin skriver om det här med att banta sig olycklig.
Bantat länge har jag nog aldrig gjort, men haft ångest över min mjuka mage, alldeles för onödigt länge! För några år sen släppte jag det helt. Inte att jag aldrig tänker på det. Men jag ser det mer som ett konstaterande, "jaha, här var jag lite tjock ja" och så klappar jag mig på magen och går vidare med livet. För jag är ganska lat, lever med en kock, tycker jag är mjuk och fin, och jag ser inte kopplingen mellan vacker och kilon, så jag kommer aldrig bli smal.
När jag släppte tanken på att smal var snygg, så kom glädjen över mig själv. Jag kunde fokusera på annat än mig själv. Det var då på tiden! Jag tvingar inte någon annan att vara tjock, och jag låter banne mig ingen annan(inte ens jag själv) tvinga mig att (försöka) vara smal.
Om vi behöver träna kroppen för att den ska må bättre, känner vi det. Kroppen säger till när den är olycklig. Vi är själva mer än nog medvetna om vad våra egna kroppar behöver. Lita på den, vettja!


Kram på dig från en glad tjockis.

februari 21, 2012

Äntligen!

Det kändes där ett tag innan idag, som att jag aldrig skulle få uppleva fettisdagens höjdpunkt. Att vänta är inte riktigt något jag gärna gör. Men idag hade jag inget val, för bullarna i affären var slut, så mannen tog sig an bakandet och när han bakar gör han det ordentligt, surdegar, fördegar, bortgöring och allt vad det heter.
I väntan på att semmelbullarna skulle bli färdiga, somnade jag på soffan. Jag vaknade efter en stund till den ljuvliga doften av nybakta bullar. Åh, det finns väl inget som luktar så gott som nybakt!
Och fina var dom med, han är en brödkonstnär, min man!



Med färdiga bullar var det inte svårt för mig att ta över projektet. Alla verkar ha olika favoritsätt att göra sina semlor på. Jag gröpte ur och blandade en del av smulorna med grädde och mandelmassa. Den goda geggan stoppade jag tillbaka och sen klickade jag på grädde. Spritsa är inget jag kan eller har tålamod med. Dessutom tycker jag det är snyggare med klickad grädde på.

Titta så fina dom blev! Ser dom goda ut? Det var dom!


Mina två män med mindre bra smak åt en halv, respektive en semla var.
Arvid: Kan jag få keso istället?
Micke: Ja, den var ok, nu har jag ätit min semla för det här året.
Hmmm.
Själv smällde jag i mig två. Resten hamnade i kylen. Kanske blir jag lite semlehungrig senare ikväll. Eller fortsätter jag på svullandet imon. Härliga tider!

Fin och flottig Fettisdag på dig!

Att vänta ihjäl sig

Vaknade med ordet SEMLOR(inte en, många!) ekandes i mitt inre...
Mitt inre skriker efter det enda som spelar roll idag. Men allt jag ser av dem just nu är...

video

Jag dör en smula...

februari 20, 2012

Luras bäst som luras sist?

Jag tror på en Gud, en Gud som tror på mig. Jag tror på en Jesus som dog för mig.
Sluta lura dig själv, säger den som anser sig veta bättre.
Bättre lura sig själv än andra, svarar jag. För vilket ansvar, att envisas med att få andra att sluta tro på sin Gud. Det måste vara tungt att ständigt känna behovet att styra upp andras liv. O tänk om du har fel? Oj... Då har du lurat många andra. Jag, jag lever gärna i  min "lögn", för den påverkar bara mig. Men du får nytta av den med, du som kallar mig för lögnare. Min "lögn" gör mig nämligen till en ganska tålmodig person, särskilt tålmodig med sådana som kallar mig idiot och lögnare. Tur för dig!


februari 19, 2012

Bröllopets allvar

Jag gifter mig i Juni. Det är stort, på ett sätt. Helt naturligt på ett annat. Livet vi lever ihop är ett vackert liv som jag unnar mig, jag unnar mig lyckan att ha mitt liv! Så bröllopet är lite av ett kvitto på det vi har, ser jag det som. Det är löften vi ger varann att inte springa när det dåliga händer, att sammansvetsas av prövningar, att göra allt vi kan för att hålla ihop den här familjen. Livet kommer inte med garantier, och jag är inte ute efter dom heller. Men ett löfte att göra allt i min makt för att vi aldrig ska sluta vara vi, är en trygghet och något jag vill ge. Därför tänkte jag, framför mina närmaste säga något om detta till min blivande man.
Nu kanske ni tror att jag planerar för stordådet i att gifta sig, storleken på tårtan och klänningen. Det gör vi(max två meter i diameter är sagt om båda), men det är inte det stora som tar på krafterna. Det är detaljerna.
Tex: Vad ska vi heta? En detalj som måste lösas innan dagen är här. Som det är nu så har vi fyra efternamn i familjen. Jag har två, pappas och mammas. Micke har ett och Arvid har ett. Oerhört opraktiskt när julkort ska skrivas! Som ni förstår är detta mitt största bekymmer, hur ska vi få plats på julkorten?!!
Så nu har vi bestämt oss för att byta efternamn, som iaf Micke och jag ska ha(Arvid får behålla sitt och välja själv om han så småningom vill byta), och eventuella framtida barn. Då är vi nere på två efternamn i familjen. Men jag tycker att ju mer vi tänker på vad vi vill heta desto tramsigare blir det, och det som började som fina förslag blir till desperata försök att hitta något nytt.
Igår bad jag Micke skriva ner sina förslag. Detta är vad jag fick efter ett par minuter:



Jag ger upp nu!

/Fru Struma

februari 18, 2012

Håll käften och säg TACK!


Alla ser vi oss själva på olika sätt vid olika tillfällen, självbilden kan skifta från dag till dag. Dålig dag, känner mig flottig, ful, korkad och tjock. Bra dag, känner mig vacker, rolig, smart. Bästa dagen reflekterar jag inte över det alls.
Men en sak har jag förstått. Hur jag känner mig kan inte spegla hur jag är. Varken till utseendet eller inomseendet(ett nytt, bra ord, vassego!). Jag ändrar ju inte utseende så ofta som humör, och jag ser varken bättre eller sämre ut efter att jag tittat mig i spegeln, det är ju samma jag där. 
Min intelligens sjunker inte för att jag säger något som kändes pinsamt. Det är känslan av att känna mig dum som dyker upp, inte själva dumheten. 
Lika dumt som att tro att jag ÄR det jag känner, lika dumt är det att inte tro på den jag är. Vem jag är förändras inte på en sekund. 
Förhoppningsvis ändras min bild av mig själv till att matcha verkligheten mer för var dag som går. Det ser jag på äldre människor jag umgås med. De är sällan osäkra på sig själva. Jag märker även hur jag blir tryggare med mig själv för varje år som går. Det är skönt. 
Så, när någon annan säger något bra du inte känner igen om dig själv, tänk på att det kanske inte är så att den personen missuppfattat dig, det kanske är du som inte fattat bara. Någon annans goda bild av dig kan vara mer rätt än din. Så, försök inte rätta den bilden. Ta bara emot. Tacka inte för att personen säger något gulligt. Räkna med att det är en ärlig kommentar, den personens syn på dig. Det bästa är att bara säga tack, inget mer, inga ursäkter eller ifrågasättande. Så onödigt det är att tjata sönder, eller slå bort en komplimang! Bit dig i tungan, människa!
Med andra ord: Håll käften och säg "Tack".






februari 17, 2012

Stockholm suger!

 
När jag var tjugo flyttade jag till Stockholm, full av förväntan, och Stockholm levererade. Jag älskade livet i storstaden länge. Men nu är det svårt med kärleken oss emellan, den har svalnat med erfarenheten av avstånden i stan, stressen och hur dyrt allt är. Jag kan absolut inte tänka mig att flytta dit igen. Tänk vad livet skiftar, ojojoj!
Nu kanske du undrar varför jag åker dit, och varför i hela världen jag stannar där en hel vecka? Jo, för där kan man hitta riktiga skatter, som tex:


Någon att titta på TV med.


..och som lugnar en när spänningen blir för stor.


Ett badkar och oändliga mängder varmvatten.


Lampornas lampa!


Aaron Carter. Låt oss aldrig glömma honom!


Fina salt- och pepparkar. Jag är svag för sådana, ett smycke på matbordet!


En eskimåmamma! Finaste någon skådat!


En liten liten tanthatt. Nej, jag förstår inte varför jag inte köpte den. Dumma dumma jag!


En vacker bakelse.


...och en matchande syster att dela den med. Ja, vi gör fortfarande systergrejen att köpa var sin bakelse och byta efter halva. Det är slöseri att köpa samma sorts ju!


Mer TV-sällskap. Jag och Watson tittar aldrig så mycket på TV som när vi hälsar på i Stockholm. 


En fin affisch,


En Nalle Puh att nattas av.


Empanadas! Kära Gösta vad goda dom blev!


Ett kärlekssmycke hos fina Tiny Masters.  Nej, jag handlade inget, men spanade efter vigselringar i silver. De har superfina ekosmycken.


En fin vän att dela en filt med.


Mammas kycklingssoppa, cazuela de pollo. Ojojoj...blev hungrig nu igen, bara av att tänka på den.


Ett gammalt videoband med Princefilmen, som följs av filmen Sherlock Holmes smarta brorsa (allt i samma slitna VHS-band), att tittas på med en storasyster. En svårslagen combo!



Ja, Stockholm, dig är jag så trött på, men dina pärlor får mig att komma tillbaka om och om igen!

februari 15, 2012

Jag dog storstadsdöden


Näääädå...skoja ba! Men jag är ingen hejare på att mobilblogga, så jag har liksom inte orkar med krånglet utan datorn. Jag trivs bäst med större skärm och knappar att pressa ner min visdom och mina klokheter i. Imorgon blir det viktiga bilder på allt fint jag upplevt i Stockholm! Men nu tänkte jag försöka drömma något ovanligt och kul. Kanske om mig på Mallorca, liggandes på en solstol vid en pool, iklädd guldbikini och solskärm? Bisarra tanke!

Tills vi ses igen, fortsätt andas, du gör ett bra jobb!


februari 12, 2012

Tystnad i storstaden

En liten hälsning från mig och grishunden Watson. Vi befinner oss i Stockholm och gör mest av det som bilden visar, hitta nya poser att ligga i en soffa på! Fullt upptagna med att vila snyggt, helt enkelt!
Skön helg på dig!


februari 05, 2012

Överlevnadsstrategi vid extrem kyla.


-27 visar termometern. Inget element på i sovrummet, det känns när någon kroppsdel hamnar utanför täckets beskyddande värme. I denna stränga  kyla överlever endast strategen!
Om du som jag inte kan elda under natten för att värma huset, behöver du tänka till för att överleva nattkylan! Så, anteckna nu!

Marcelas Överlevnadsstrategi vid extrem nattkyla:

1. Ta med alla djur du hittar i huset
2. Lägg dom i en hög på sängen
3. Lägg dig i högen
4. Sätt tidigt regeln "minst päls får ligga i mitten".
5. Använd gärna öronproppar. Djur som vill ta din plats i mitten försöker gärna använda sig av störningsmoment så som högt snarkande och att "prata" i sömnen.

Lycka till!


februari 01, 2012

Snölandskapet

Det är något vackert och melankoliskt över ett tyst, snötäckt landskap. Samtidigt som ljusare dagar lovar att våren och värmen kommer. Jag tänkte dela med mig av känslan till er här. Varsågod att lyssna på snölandskapet!