december 08, 2011

Jul schmul!


Vi kan inte ignorera fakta längre. Julen är snart här. Efter många, många års julrädsla och julbitterhet, samt ett o annat år av julhat, har jag nu bestämt mig för att det räcker. Jag ska ta över julen! Som en grinch ska jag inte bara sno julen, jag ska göra den bättre!

Det finns säkert saker du själv inte gillar med julen. Kanske är du också en julhatare? Då vill jag säga att det finns hopp för såna som oss!

Men vi tar det från början.
Vi kan sammanfatta alla mina känslor runt julen med ett ord: Julångest.
Jag är inte ensam om att få en knut i magen när julpyntet i butikerna kommer fram i oktober och julreklamen på TV tar fart. Det är tjocka glada tomtar och perfekta familjer, och röda tjocka gubbar som kränger datorer i julhysterin. Det handlar om att köpa köpa köpa.

Att köphysterin och har-mycket-vill-ha-mera-hetsen når sitt crescendo, ger mig gåshud. Jag blir bara anti! Det som verkar viktigast är att julgranskulorna matchar och att vi som aldrig bakar förr bakar som galningar! Vi står där med stressmage och ropar mellan sammanbitna käkar NU SKA VI HA TRRREVLIGT!

Det är ju så att vi är få som vet vad vi firar, vi vet bara vad som måste göras. Mycket ska göras!

Det ska...

vilas,glöggas,bakas,gräddas,kokas,pyntas,pysslas,stickas,bjudas,köpas,vilas,
skänkas,skrattas,mysas,köpas,ringas,skrivas,älskas,köpas,snöas,smakas,
önskas,rimmas,lackas,syltas,köpas,vilas,minnas,glöggas...och vilas...

Sa jag vila? För vi ska mysa med familjen och ta det lugnt, helst framför en brasa, med en glöggmugg i ena handen, och ett förnöjt barn i det andra.


Så, vad vad händer vid jul då? Så här minns jag större delen av mina jular:

Den mysiga Julklappsinköpsrundan:
Jultankarna går ung "Jag ska ta mig en egen dag, där jag myser omkring i stan, köper något som känns rätt för just den personen, tar en fika ensam, handlar lite till, kommer sen hem med en massa kassar och ett stort leende på läpparna!"
Men jag hinner inte riktigt med det, för det ska ju göras annat med, så det blir mer nåt sånt här: "Hinner jag till alla affärer i tid, bäst jag går till köpcentret, där finns ju allt på samma plats, inte så mysigt men effektivt, jag tar med mig familjen så kan vi handla tillsammans, eller nej, mer effektivt om jag delar ut uppgifter till alla, så vi köper var sin julklapp, nu har jag väl inte glömt nån, hur var det med grannen, ska jag ge henne, hon har ju skjutsas mig några gånger till jobbet, hon kanske förväntar sig något, tänk om jag får en julklapp av henne, jag som inte köpt, ska jag kanske köpa en, fast tänk om hon inte har en till mig, då blir det pinsamt för henne, och hennes man kanske kommer med, ska jag ge något till honom, och vad ska jag ge, jag känner inte han så väl, eller barnen, shit, barnen, julen är ju barnens, vi måste nog ge dom julklappar, så dom inte tror vi inte tycker om dom, usch jag har ju inte råd eg, är 200kr för lite, eller är det för mycket, kanske kan låna pengar, eller ska jag ignorera grannarna, ja, jag slutar prata med dom nu, så har dom nog glömt mig fram till julafton... PRESENTKORT! Det är bra, funkar alltid!"

Eller den mysiga Julmiddagen:

Mamma låter ingen hjälpa henne, men blir stressad över att hon inte får någon hjälp, alla är hungriga, rätter ingen äter måste vara med, dessa slängs tre dagar senare. Jag vill gå i pyjamas hela dagen, varför klä upp sig, syrran sminkar sig i tre timmar, alla är på var sitt håll. Jag sätter på julmusik och försöker krysta fram julkänslan, den där varma gemenskapskänslan som syns på film. Alla gör vi det, på var sitt sätt, på var sitt håll.
Middagen blir färdig precis när Kalles Jul eller Karl-Bertils Jul börjar, vi dröjer till bordet för vi har fastnat för något på TV. Mamma blir irriterad och slutligen ledsen. Vi går till bordet och ser vilket jobb hon gjort! Detta är mammas stund, när vi, fulla av beundran lovordar hennes mat och dukning, hon är fantastisk på att göra under av inget! Men vi är för hungriga för att säga något mer. Vi sätter oss och äter under irriterad tystnad. Alla är alldeles för hungriga för att njuta av maten, vi slänger i oss allt, äter färdigt på en kvart och har ont i magen. Pappa ringer och önskar Glad Påsk, det är hans stående julskämt. Vi pratar i en halv minut innan han blir rastlös och vill lägga på. Vi går tillbaka till TV:n. Vad gör vi nu då? Öppna julklappar som vi sagt vi ska låta bli att köpa i år. Mamma blir sur för hon har inga julklappar till oss, vi hade ju lovat att inte köpa! Vi är trötta efter maten. Nu kommer det vi väntat på. Vi pratar avslappnat framför TV:n. Pressen släpper, nu är julen över. Vi äter godis och myser sista timman på dagen. Alla somnar framför TV:n.
Juldag: Vi softar hela dagen i pyjamas och äter rester. Ljuvligt!Juldagen har ingen press på sig, den bara är, och jag får bara vara, hela dagen. Underbart!


Jag har funderat lite på vad skillnaden är, och hur kan jag få julafton att bli mer som juldagen?

Det finns flera anledningar till att jag inte gillar julen. Vi kan börja med att jag är skilsmässobarn, och det är få av oss som gillar julen. Vi förknippar den med dåligt samvete för föräldern vi inte spenderar julen hos, saknad av familjelycka och bråkiga/ledsna föräldrar.
Det finns även fattigdom med i bilden. Det finns även en historia om när en mamma gråtandes var tvungen att berätta för två övertrötta små flickor som vägrade lägga sig (väntades på tomten), att han inte fanns, och att det är föräldrarna som köper julklappar, men de inte hade råd med några julklappar alls. Två flickor fick ett abrupt slut på sin tomte-tro den julen.
Jag har sett fattigdom omkring mig, och jag jobbar ständigt för att hålla min konsumtion nere, det finns de som behöver mina pengar mer än de omkring mig som redan har så mycket! Jag kan inte handla onödigt saker utan att känna mig dum. Inte för att jag inte gör det annars, men just runt jul blir känslan mer påtaglig. Jag blir provocerad av vår konsumtion i Sverige! Känslan sitter långt in och jag blir inte av med den!
Ja, det är en del av besvikelsen och sorgen över julen.

Jag vill som kristen gärna tro att jag firar jul för att fira Jesus födelse. Det jag förknippar med hans födelse och liv är kärlek och omtanke. Alltså är det det jag ska fokusera på, jag ska få in det i mitt julfirande och julförberedande.

Och nu har jag jag en plan för julen. Planen att få en skön, äkta och fin jul!

Den planen får du se imorgon. Då kommer Marcelas 10 steg för en egen, bättre jul.


Ses imön!

3 kommentarer:

Viola sa...

Ljuvligt älsklingen, så mitt i prick. Snälla dra med mig i ditt tiosetegsprogram för en skönare jul, jag är din första kund!

Anonym sa...

jag älskar dig kvinna för din klokskap o väninneanda! Love it, love it, love it!/LK

Jenny sa...

Bästa Marcelan. Åh vad jag känner som du. I år flyr jag. Nästa år ska jag fäkta.
Puss!