september 22, 2011

Dagens sorg



Dagens nyheter om Troy Davis död är svår att inte känna. Det är inte just Troy, även om han fått mycket uppmärksamhet. Sorgen är tung, för jag vet att det inte är bara en man det handlar om. Varje år dödas en massa människor, av staten. Många dödsdömda har inte bevis emot sig. Som i Troys fall, där vittnen blivit tvingad av polisen att vittna mot honom.
Många gången hör man folk säga "han borde dö", när någon gjort någo hemskt. Känslan, vreden, när någon oskyldig utsatts för något hemskt, den kan jag känna igen. Men att önska någon döden? Är det inte samma sak? Att genomföra det? Att döda någon som dödat. Går vi inte bara runt i en ond cirkel då?
Som Amnesty skriver:
"Dödsstraffet är det yttersta förnekandet av mänskliga rättigheter och den mest extrema formen av grym behandling, där den dödsdömde och dennes familj utsätts för enormt psykiskt lidande. En avrättning är dessutom oåterkallelig och i flera av världens länder har oskyldiga blivit avrättade. Ett dödsstraff är inget annat än ett planerat mord utfört av staten. "

Idag sörjer jag Troy som inte fick en ärlig chans. Men jag sörjer även de andra som inte får chansen, de vi inte har något namn på.
När jag blir arg undrar jag vad jag kan göra, så idag gick jag med i Amnesty som jobbar med mänskliga rättigheter och avskaffandet av dödsstraffet. Det känns som lite, men att bara sörja och klaga hjälper faktiskt ingen. Det är så enkelt som att du kan bli sms-aktivist, då får du via sms veta vad som är aktuellt, och du kan svara på smset för att protestera mot det. Då hamnar ditt namn på en protestlista. 5 kr varje gång, två gånger i månaden. Enklare kan dom inte göra det för oss! Dags att tröttna på skiten och få tummen ur!

1 kommentar:

bloggare på icedaniel.se sa...

Det är väl ingen nyhet att USA alltid tillämpar stategin "öga för öga tand för tand" när det gäller att skapa rättvisa.